Frågan är lika gammal som människans förmåga till filosofiska funderingar och svaret har skiftat mellan olika tider, kulturer, ideologier och individer. Ny forskning visar dock att vi människor är tämligen dåliga på att förutse vad som faktiskt ökar vårt välbefinnande. Vi strävar ofta efter saker och upplevelser som inte ger några långvariga eller betydande effekter.4 Det är först nu, genom nya mätmetoder, som vi har kunnat söka ett mer vetenskapligt svar på frågan.

Positiv psykologi kallas den disciplin, som ägnar sig åt forskning inom lycka m.m. Fältet skapades i slutet av 1990-talet av professor Seligman under sitt ordförandeskap i APA (American Psychological Association) och har sedan dess växt ordentligt tack vare den användbara kunskap som forskningen gett.

Se Lyckoaktivist.se, Sveriges ledande lyckoforskares och lyckokännares blogg där vi diskuterar och sammanfattar mycket av den senaste lyckoforskningen: www.lyckobloggen.se


Här på lyckoaktivist.se kan du finna projekt för att sprida kunskap från det nya vetenskapliga fältet med det slutliga målet att hjälpa människor.