Länk till programmet.

Må gott hälsar Lyckoaktivist teamet!

I årets julhandel förväntas detaljhandeln omsätta 66 miljarder kronor. Allt för att göra våra barn lyckliga, eller? Nu kommer forskningen som kan hjälpa oss att stanna upp i julruschen för att tänka efter vilka värderingar vi förmedlar till den yngre generationen. Värderingar som kan ha större och mer utbredda konsekvenser än vi tidigare förstått.

Enligt många års forskning finns nu en gedigen lista på vad en materialistisk livshållning förutspår för oss i vuxen ålder; livsotillfredsställelse, låg självkänsla, mindre omtanke för andra människor, mindre känsla av samhörighet med andra, mindre autonomi, kompetens och känsla av mening med livet, mer depression, avundsjuka, mindre tillfredsställelse med familjeliv samt lägre nivåer av njutning.

Hur är det innan vi hinner bli vuxna då? Barn och ungdomar med ett materialistiskt förhållningssätt är mindre motiverade och får sämre resultat i skolan. De löper större risk för psykopatologi, ångest och lågt välmående. De är mindre sannolika att känna familjesammanhållning och är mindre benägna att knyta an till och hjälpa andra människor.

Ungefär nu skulle det kunna vara läge att rycka på axlarna, sucka och hävda att det är så vårt samhälle fungerar och även om vi förstår det så kan vi inte göra något åt det. Fel.

I studier av Jeffrey J Froh vid Hofstra University i U.S.A med kollegor, har man valt att titta närmare på, inte bara hur materialism påverkar ungdomar negativt, utan också på tacksamhet som ett alternativt och mer gynnsamt förhållningssätt. Tacksamhet är en av de stora grundpelarna inom positiv psykologi och definieras som en känsla av glädje och positiv respons till något man fått eller har. Tacksamhet kan man alltså känna till en god gärning eller gåva man fått, men också till saker, personer och stunder man har och upplever i sitt liv. Att tacksamhet är starkt kopplat till lycka hos individer är numera väl underbyggt inom positiv psykologi och också anledningen till att man valde att titta närmare på dess inverkan på ungdomar.

Det man fann i studien, som gjordes på 1035 amerikanska ungdomar, var att de ungdomar som var tacksamma hade högre betyg, var mer socialt integrerade, hade högre livstillfredsställelse, var mindre avundsjuka och mindre deprimerade än deras mer materialistiska kamrater. I en annan studie, gjord av samma forskare, har man dessutom visat att tacksamma barn är mer motiverade att hjälpa andra.

Forskningen visar gång på gång på fördelarna med välmående medarbetare. Här är några, av många, exempel:

Psykiskt välmående medarbetare är mer produktiva

Forskningen visar gång på gång att välmående medarbetare är mer engagerade, mer motiverade, ger bättre kundservice, är bättre ledare m.m. Många studier visar att skillnaden i produktivitet mellan de med lågt och de med högt välmående kan vara så högt som 30%. Även om vi skulle använda en mer försiktig procentsats som t.ex. 1%, hur stor ekonomisk skillnad skulle det innebära för ert företag?

Psykiskt välmående medarbetare har bättre hälsa

Välmående och fysisk hälsa är tätt sammankopplade. I Storbritannien ser man siffror på att ca. 40% av all frånvaro på arbetet beror direkt på problem med mental hälsa.  Forskning visar att välmående medarbetare tar mindre sjukdagar, och blir de sjuka tillfrisknar de snabbare. Sammantaget dyker de upp på jobbet i högre utsträckning, är mer närvarande när de är där och har mer energi i livet.

Psykiskt välmående medarbetare är mer lojala mot sin arbetsplats

Studier visar att välmående medarbetare lämnar mer sällan sin arbetsplats. Tänker man på det kan det framstå som en självklarhet, varför lämna en arbetsplats där du trivs, utvecklas och känner arbetsglädje? I Storbritannien räknar man att varje person som lämnar sin arbetsplats kostar ca. 40% av årslönen i direkta kostnader som nyrekrytering men också indirekta kostnader som att anställa någon temporärt och/eller ökade arbetsuppgifter för den kvarstående personalen.

Om vi vet vilka effekter vi får av välmående personal, varför är det så få som arbetar aktivt med det?

Det här är en nöt som är svår att knäcka. Gång på gång visar forskningen att psykologiskt välmående arbetsplatser presterar bättre, och kausaliteten är två gånger större av påverkan välmående—>resultat än påverkan resultat—->välmående. Ändå har vi få svenska företag som vågar satsa på att öka sina anställdas psykologiska välmående. Sedan Lyckoaktivist grundades 2009 har vi varit ute och hållt hundratals inspirationsföreläsningar. Mängder av företag anlitar oss för att väcka frågan om välmående hos sin personal, men alltför ofta stannar det vid just inspiration. Vi vet att välmående är enkelt att förstå, men kräver mer jobb för att faktiskt påverka. Att skapa förändringar kräver tid och engagemang, och dessutom behöver vi arbeta med de interventioner som forskningen visat sig fungera. Kan det vara så att svenska företag är rädda för vad en mätning av välmåendet faktiskt skulle kunna vi

sa? Tänk om resultatet är lågt? Hur framstår vi då?

Lyckaktivist erbjuder evidensbaserat mätverktyg tillsammans interventioner!

Lyckoaktivist har i dagarna utbildats av Nic Marks från New Economics Foundation (nef) i det evidensbaserade mätverktyget ”Happiness at Work” och kan nu stolt erbjuda svenska företag att skapa mätbara resultat för ökat välmående bland sina medarbetare. Kort sammanfattat innebär en

process att man gör en för- och eftermätning av sina anställdas välmående och däremellan sätter in olika interventioner baserat på resultatet av den första mätningen.

Våga anta utmaningen!

Vi på Lyckoaktivist skulle vilja hävda att de arbetsplatser som faktiskt vågar göra en grundlig och evidensbaserad mätning av sina medarbetares psykologiska välmående visar att de är en organisation i framkant. De signalerar till sina medarbetare, genom att erbjuda förändringar och processer som ämnar till att öka välmåendet, att de är en arbetsplats som värnar o

m sin personal o

ch bidrar till samhället på ett sätt som sträcker sig utanför de tjänster/produkter de erbjuder. Människor vill må bra och bidra till sitt samhälle, forskningen visar redan nu att företag som erbjuder detta både blir utnämnda till världens bästa arbetsplatser OCH toppar aktiemarknaden. Vågar ni?

Läs mer om och skynda dig att boka en plats på Eriks föreläsning under mässan HÄR. 31 oktober 09.30-11.00 är tiden som gäller. Du kan också läsa mer om Skolforum och programmet i Skolforum-magasinet. Vi ser fram emot att träffa dig där!

Initiativet togs 2002 av den berömda skådespelaren Goldie Hawn som utifrån sin egen fascination för hjärnforskning samlade psykologer, hjärnforskare och lärare för att skapa ett utbildningsprogram med fokus på social och emotionell träning utifrån neurovetenskaplig grund. Resultatet blev MindUp som numera används i 175 skolor i Kanada, 75 skolor i USA och är nu också på väg att spridas i Europa.

De olika delarna och interventionerna som MindUp-programmet bygger på har sedan tidigare vetenskapligt stöd. Nu finns det också studier på programmet som helhet, där resultaten kan tolkas som bättre stresshanteringsförmåga, förbättrade resultat på datoriserade tester av uppmärksamhet och impulshantering, högre resultat i matematik och ökade nivåer av positiva känslor hos de elever som genomgått MindUp-programmet.

Vi på Lyckoaktivist blir naturligtvis väldigt glada av att höra att skolor runt om i världen förstår de positiva effekterna av interventioner från positiv psykologi och kognitiv neurovetenskap, både på elevernas resultat och välmående, och hoppas naturligtvis att fler svenska skolor hakar på trenden.

Uppgiften innebär att man läser genom följande punkter:

När man läst klart känner man efter i kroppen att punkterna känns förenade med sina egna värderingar och målsättningar, och sedan läser man det påståendet man tycker bäst om högt.

Som en symbol för sitt ställningstagande har alla som avlagt löftet fått ett lyckoaktivist-armband. Vi inledde löfteskampanjen under Peace & Love 2012 och fick över 1500 människor att erkänna sin egen påverkan på sitt och andras välmående och avge löftet. Fantastiskt! Som ytterligare inspiration haffade vi på Lyckoaktivist också ett antal kändisar som tog löftet under festivalen. Vi har nu tänkt att under de kommande veckorna presentera er för de kändisar som valt att agera som positiva förebilder.

Först ut har vi en grabb som inspirerat många människor, både genom sin musik och sin kärlek till matlagning; Plura Jonsson!

Hela gänget har, helt på eget bevåg, genomfört den lyckoaktion och studie (se referens) som Erik ofta beskriver i sina föredrag. Lyckoaktionen går ut på att du tar två tjugolappar och sedan spenderar den ena på dig själv och den andra på någon annan. Efteråt känner du efter vilken som gjorde dig mest lycklig. Här är ett axplock av vad tjejerna i Osby gjorde och upplevde genom lyckoaktionen:

Om att spendera tjugan på sig själv:

”Fikade för den, men det kändes liksom surt. Man kunde ju gjort något bättre med den…”

”En Latte på Seven eleven, kändes onödigt.”

”En nitlott.”

Om att spendera tjugan på någon annan:

”Stannade hos en som sålde tidningen Situation i Stockholms tunnelbana. Pratade en bra stund med honom om hans liv och vad tidningen gick till. Så jag spenderade båda tjugorna på den tidningen och la inget på mig själv.”

”Jag la min tjuga i en Rädda barnen bössa. Det kändes bra.”

”En röd ros till min man… det var länge sen sist.”

När Sara, som representerar de 12 tjejerna från LC i Osby, avslutar sitt mail med att skriva ”Visst är det härligt att se hur mycket detta har gett bara med oss 12 personer!” kan vi på kontoret inte annat än hålla med. Tack Sara och gänget för ert engagemang, hoppas armbanden gav ännu mer inspiration!

Referens:  Dunn, E.W., Aknin, L., & Norton, M. I. (2008). Spending money on others promotes happiness. Science, 319, 1687-1688